Vår politik - Skolpolitik.se

Sakfrågor

Förstatligande av skolväsendets finansiering

Att förstatliga skolväsendets finansiering är grunden för att åter kunna skapa en mer likvärdig och kvalitativ utbildning för alla elever, oavsett var de bor. Varje kommun och privat huvudman har olika ekonomiska förutsättningar för att skapa den kvalitativa undervisning som barnen har rätt till. Med en statlig finansiering kan det säkerställas att alla skolor oberoende vart i landet får de resurser som behövs.

Förbud mot skolor och förskolor med vinstintresse

Vinstintresset måste bort från skolväsendet så att pengarna kan gå till barnen, inte aktieägare och expansioner av koncerner. 2021 hade de fyra största koncernerna tillsammans 1,3 miljarder i vinst vilket istället hade kunnat användas till över 2000 välbetalda och välutbildade lärare. Därför ser vi nödvändigheten av ett förbud av skolor som drivs med vinstintresse.

Obligatorisk förskola från två års ålder, 15 timmar i veckan

En obligatorisk förskola från två års ålder handlar om att alla barn har olika bakgrunder, har olika hemsituationer och har olika förutsättningar för sin start i livet. Men alla barn har samma rättigheter till en likvärdig start i livet samt har samma rättighet till utveckling och att få sin åsikt hörd. Förskolan är en grundläggande del av barns tidiga lärande och utveckling. Forskning visar att tidig pedagogisk stimulans kan ha positiva effekter på barns kognitiva och sociala förmågor. I dagsläget är förskolan frivillig, men för att säkerställa att alla barn får samma möjligheter till utveckling föreslår Socialdemokraternas skolpolitiska förening en lagändring.

En lagstadgad förskola från två års ålder skulle säkerställa att alla barn oavsett socioekonomisk bakgrund får tillgång till pedagogisk förskoleverksamhet. Det ger också förskolan en möjlighet att tidigt skede i samverkan med vårdnadshavare identifiera och stödja barn i behov av särskilt stöd. Det ligger även i förskolans uppdrag att ge barnen förutsättningar att utveckla bland annat det svenska språket. Att kunna det svenska språket är en förutsättning både för att barnen ska kunna göra sig förstådda men är även grunden för barnens fortsatta skolgång. Genom att göra förskolan obligatorisk från 2 års ålder tar vi ett viktigt steg mot att stärka barns rättigheter och främja en jämlik start i livet. Detta förslag ligger i linje med barnkonventionens principer och bidrar till ett mer inkluderande samhälle.

Lagstadgad storlek på barngrupper och personaltäthet i förskola

Forskning har tydligt visat att gruppstorlek spelar en avgörande roll för kvaliteten på utbildning och omsorg i förskolan. Mindre grupper främjar bättre pedagogiska resultat och skapar en tryggare miljö för barnen. Ytterligare anledning är att pedagoger i förskolan har väldigt hög stressrelaterad sjukfrånvaro. Detta är även ett steg för ett hållbart yrkesliv för pedagogerna. Trots detta saknas för närvarande en lagstadgad gräns för hur stora grupperna får vara, vilket leder till variationer och ibland otillräckliga förhållanden.

Vi föreslår därför en lag som fastställer en maximal gruppstorlek för barngrupper i förskolan samt antal barn per pedagog. Denna lag bör ta hänsyn till åldersgrupper för att säkerställa optimala förutsättningar för barnens lärande och välbefinnande.

Vi föreslår att gruppstorleken i förskolan lagstadgas enligt följande:

Högst tre barn per heltidsanställd i småbarnsgrupper (ålder 1–3).
Högst tolv barn i barngruppen i åldern 1–3.
Högst fem barn per heltidsanställd i storbarnsgrupper (ålder 4–5).
Högst 15 barn i barngruppen i åldern 4–5.

Lagstadgad storlek på barngrupper och personaltäthet i fritidshem

Forskning har klart visat att gruppstorlek är avgörande för kvaliteten på utbildning och omsorg. Mindre grupper leder till bättre pedagogiska resultat och skapar en tryggare miljö för barnen. Dessutom är det en viktig faktor för pedagogernas välbefinnande. Trots detta saknas det för närvarande en lagstadgad gräns för hur stora grupperna får vara, vilket leder till stora skillnader i antal barn per pedagog och antal barn per avdelning genom hela Sverige.

Vi föreslår därför att en lag införs som fastställer en maximal gruppstorlek för barngrupper i fritidshem samt ett lämpligt antal barn per pedagog. Genom att reglera gruppstorleken kan vi skapa en mer gynnsam miljö för både barn och pedagoger.

Högst tio barn per heltidsanställd.
Högst trettio barn per avdelning.

Lagstadgad storlek på barngrupper i och personaltäthet grundskola

I dagens svenska grundskola syns tydligt de systematiska problemen med för stora klasser och för många barn per pedagog. Detta påverkar inte bara kvaliteten på undervisningen utan också elevernas och pedagogernas välbefinnande. För att säkerställa en högkvalitativ utbildning för alla elever föreslår vi därför en lag som fastställer en maximal gruppstorlek för klasser i grundskolan samt ett lämpligt antal barn per pedagog. Vi föreslår därför en lag om:

Högst tio barn per heltidsanställd.
Högst tjugo barn per klass.

Offentlighetsprincipen ska gälla över aktiebolagslagen i friskolor

Offentlighetsprincipen är en grundläggande del av den svenska demokratin och innebär att allmänheten har rätt att ta del av offentliga handlingar. Detta bidrar till öppenhet, insyn och möjlighet till granskning av offentlig verksamhet. I dagsläget gäller inte offentlighetsprincipen fullt ut i friskolor som drivs av aktiebolag på grund av aktiebolagslagens regler om affärshemligheter och konkurrenskänslig information.

Detta förslag syftar till att stärka insynen och öppenheten i de friskolor som drivs av aktiebolag genom att ge offentlighetsprincipen företräde. Detta skulle innebära att allmänheten har rätt att ta del av information om hur skolorna används, hur de förvaltar sina resurser och hur de uppfyller sitt uppdrag att ge eleverna en god utbildning.

En sådan lagändring skulle bidra till att öka transparensen och möjliggöra för medborgare, journalister och andra intressenter att granska och utvärdera friskolornas verksamhet. Detta är särskilt viktigt eftersom friskolor finansieras med offentliga medel och bör därför vara underlagda samma krav på öppenhet som andra offentligt finansierade verksamheter.

Förbud mot religiösa friskolor

Den svenska skolan ska vara en plats för kunskap och lärande, fri från religiös påverkan. Skollagen och läroplanen betonar vikten av att utbildningen ska förmedla respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna som vårt samhälle vilar på. Trots detta har vi sett exempel på skolor som, under religiösa förtecken, inte lever upp till dessa värden.

Religionsfriheten är en grundläggande rättighet som innebär att individer har rätt att bestämma över sina övertygelser, men också att de har friheten att inte tro. Denna frihet kan komma i kläm i religiösa friskolor där barn och unga riskerar att indoktrineras i en specifik tro utan möjlighet till andra vägval. Barn har egna rättigheter och en självständig religionsfrihet, vilket bör respekteras genom en skola fri från religiösa inslag.

Alla barn i Sverige oavsett bakgrund, kön eller religion förtjänar en utbildning som genomsyras av demokratiska värden och som förbereder dem för ett liv i ett pluralistiskt och sekulärt samhälle. För att säkerställa detta bör religiösa friskolor förbjudas.

Krav på studier för obehöriga Lärare

Vi föreslår att obehöriga lärare som arbetar inom skolväsendet parallellt med arbetet måste studera minst på 50% studietakt mot att uppnå lärarlegitimation. Detta kommer att höja kvaliteten på undervisningen och säkerställa att eleverna får den bästa möjliga utbildningen. Detta är ett nödvändigt steg för att säkerställa lärares kompetens samt att vi ska kunna se till att elevernas rätt till kvalificerade lärare inte kompromissas med. Vidare är detta en tydlig väg till fler legitimerade lärare.

Lagstadgad om hur mycket tid till för och efterarbete pedagoger ska få i förskola, fritidshem och skola

Ett likvärdigt skolväsende genom hela Sverige kräver även likvärdiga förutsättningar för personalen. Att reglera en miniminivå för för och efterarbete inom hela skolväsendet skapar dessa förutsättningar förutsatt att den reglerade nivån inte är för låg. Därför behövs samtal med professionen om vad som är rimliga miniminivåer. Förutsättningar att utföra sin profession måste vara grunden i skolpolitiken.

Avgiftsfri utbildning i fritidshem

Fritidshemmen erbjuder en viktig pedagogisk verksamhet som kompletterar skoldagen. De ger barn möjligheter till lek, kreativitet och lärande i en trygg miljö. Genom att införa avgiftsfri utbildning i fritidshemmet kan vi skapa en mer rättvis och tillgänglig skola för alla elever. Det skulle genom garanterad tillgång till fritidshem säkerställs att barn får ytterligare stöd och stimulans i en tidig ålder, vilket är avgörande för deras sociala och emotionella utveckling.

Vidare ser vi att fritidshemmen erbjuder en strukturerad och övervakad miljö som kan minska risken för att barn och unga engagerar sig i kriminella aktiviteter. Det skapas även större möjligheter till social sammanhållning och integration genom att ge barn från olika bakgrunder en gemensam mötesplats. Till sist anser vi att an garanterad miniminivå av avgiftsfria timmar underlättar för föräldrar att delta i arbetslivet, vilket bidrar till en stabil familjeekonomi och samhällets välfärd.

Avskaffa betyget F

Psykisk ohälsa bland barn och unga har ökat markant de senaste åren. Skolpersonal och vårdpersonal pekar ofta på de ökade kraven i skolan som en bidragande orsak, eftersom dessa krav skapar stor stress och oro bland eleverna.

År 2021 uppnådde 87 procent av Sveriges niondeklassare behörighet till gymnasiet. Det innebär att 13 procent inte kvalificerade sig för nästa steg i livet. Trots att gymnasiet är frivilligt är det i princip nödvändigt med en gymnasieexamen för att få ett arbete i Sverige idag. Att möjliggöra för fler ungdomar att komma in på gymnasiet måste därför vara en hög prioritet.

Det är inte ovanligt att skolans krav leder till sömnsvårigheter, nedstämdhet och magont. Det har länge diskuterats om att avskaffa betyget F skulle kunna skapa mer utrymme för en positiv lärandeprocess, minska stressen och möjliggöra för fler elever att komma in på gymnasiet.

Redan i tidig ålder blir barnen medvetna om vikten av att få godkända betyg för att kunna gå vidare i livet. Numera är det obligatoriskt med betyg från årskurs sex, men skolor kan välja att börja betygsätta redan i årskurs fyra. Betygssystemet har detaljerade kunskapskrav, och risken att få ett underkänt betyg pressar ofta våra barn till bristningsgränsen.

Att ta bort betyget F skulle inte innebära att eleverna lär sig mindre; tvärtom skulle det ge fler möjlighet att se sin egen potential när det gäller att lära sig och växa. Det skulle öka fokus på en skolmiljö som är mer tillåtande, där eleverna vågar misslyckas, prova igen, lyckas och gå vidare.

Sakfrågor i korthet